Aldebes brev

Aldebes brev till svenska politiker:

"Ett öppet brev till alla svenska politiska partier som deltar
i årets val

Hej!
Om vi skall lyckas med att engagera svenska muslimer att bli
delaktiga i valet september 2006, borde vi ta till oss följande
krav och önskningar från muslimska minoriteten i Sverige.

Jag har inte sätt tydliga signaler från alla partier att tillmötes
gå sådana här önskningar. Vi vill se de viktigaste kraven som
en del av de politiska programmen. Annars finns det risk att
majoriteten av muslimerna bli soffläggande under valdagen.

Muslimerna är trötta på svikna vallöften och önskar ha
konkreta förslag för att visa att vi bryr oss. Det skadar inte att
Våra politisk valda eller nya kandidater att ägna sig en timme
och läsa vårt öppet brev som skickas till alla etablerade
partier.
Mvh
Mahmoud Aldebe
Det glömda minoriteten 
Islam i Sverige, kort historik

Sverige fick egentligen inte sin första kontakt med muslimer
förrän invandringen inleddes under 1940-talet, då första
muslimerna kom österifrån, d.v.s. från Finland och Estland ,
de var tatarer och det var just dem som etablerade den första
hemförsamlingen i Stockholm för 60 år sedan. De muslimer
som invandrat under 1960-1970-talen var en del av den stora
arbetskraft invandringen. Mellan 1970-1990-talen ändrade
invandringen karaktär, flyktingströmmar började utgör en allt
större andel av antalet muslimerna i Sverige.

Islamiska samfunden beräknar antalet muslimer i Sverige
drygt 470 000 personer. Alla som genom födseln hör hemma
inom en av islamisk tradition dominerad miljö, åtalar islamisk
trosbekännelse, tillhör ett muslimskt folk, har muslimsk
härstamning, har ett egennamn som hör hemma i en islamisk
tradition och som själva identifierar sig med eller betraktar sig
som hörande till denna religion och tradition är muslimer.

Det finns en del invandrarmuslimer som inte vill ha kontakt
med islamiska samfunden och betraktar sig som
sekulariserade och från deras håll har också hörts protester
över att i olika sammanhang betraktas som muslimer. Det är
svårt att räkna antalet men från våra analyser och
kartläggning, kan vi bedöma att det finns kring 15% av
Sveriges muslimer vill inte ha med islam att göra och vill
betraktas som svenskar i allmänhet med nationella
bakgrunder.


Svenska muslimers rättigheter och skyldigheter, 
särlagstiftning för religionsfriden 

Vad det gäller problemen rörande muslimernas rättsstatus-
omfattande allt från lagstiftning rörandeuppehålls- och
arbetstillstånd, trostillhörighet och deras religiösa funktionärs
juridiska status till möjligheter att med hänvisning till
religionsfrihet, få praktisera och leva efter islams budskap –
är situationen mycket varierande.

Vi har fått kämpa, med ofta liten framgång, för att få islam,
accepterade på samma villkor och med samma (juridiska)
rättigheter som andra religioner i landet. Trots att man talar
om samma generella rättigheter för alla religioner, kommer
det ändå i praktiken råda stora skillnader mellan religionernas
möjligheter att verka i samhället.

Det behövs särlagstiftning för religionsfriden så allt de
konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige ålagt sig
att följa, speciellt tänker vi påFN:s deklaration om de
mänskliga rättigheterna och den Europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR) med
flera, implicerar rätten till särlagstiftning. Särlagstiftning
handlar egentligen om religionsfrihet eftersom det här i
Sverige råder religionsfrihet sedan 1951.

Sveriges Muslimer har blivit mer och mer politiskt medvetna
om sina rättigheter i samhället och nu önskar de att dessa
rättigheter ska respekteras. För att kunna påverka den svenska
politiken och för att kunna upprätthålla effektiv dialog och
samtal mellan svenska muslimer och samhällets olika organ
så presenterar vi praktiska och nödvändiga lösningar som
måste ske om man vill komma nära en lyckad
integrationspolitik och mångfald i Sverige.

Svenska muslimer är en svensk minoritet

Religionsfrihet ska gälla för alla, och FN olika deklarationer i
området ska tillämpas även i Sverige. Så egentligen borde
alla lagar bearbetas eller anpassas efter behovet hos alla,
minoritetsgrupper i Sverige. Vi muslimer är en stor
minoritetsgrupp i Sverige men saknar status och
religionsfrihetslagstiftningen måste tillämpas i sin vida
betydelse så att den inte bara gäller visa minoriteter och
majoritetsbefolkning, utan den ska gälla även muslimska
minoriteten i landet. De problem som existerar i samband
med den svenska religionsfriheten är att det är en pietistiskt
färgad, individualiserad religions förståelse som ligger bakom
svensk religionsfrihetslagstiftning, medan det för muslimska
minoriteten är religionens kollektiva yttringar som är de mest
centrala. Man betraktar den egna religionen snarare som ett
sätt att leva än ett trossystem. Det är också i livet självt, med
alla dessa socialt betingade regler och värderingar, som den
religiösa tillhörigheten manifesteras och som religionen
utövas, inte främst i bön och gudstjänstliv och det
gemensamma religiösa språket d.v.s. arabiska. Därför hamnar
vissa sådana islamiska religiösa yttringar utanför det som
omfattas av religionsfriheten.

Muslimska minoriteten kritiserar den snäva definitionen av
religion som ligger till grund för den svenska
religionsfrihetslagstiftningen. Det behovs särlagstiftning när
det gäller godkännande av muslimska minoriteten. Med ett
sådant godkännande kan vi begära rättelse av svenska
familjerätten för att anpassa den islam. Det är den som är
viktigast för Sveriges muslimer. Äktenskap, skilsmässa, vård
av barn, omhändertagande av minderåriga barn.

Det handlar också om att ha rätt till att ta ut ledighet vid vissa
av de två stora religiösa högtiderna, att få vara ledig ett par
timmar mitt på dagen på fredagar för att kunna deltaga i
fredagsbönen. I sådana frågor behövs särlagstiftning som
betraktas ett nödvändighet för att skydda de svenska
muslimernas muslimska identitet. Möjligheterna att kunna
leva helt och fullt enligt den islamiska familjelagstiftningen
om man så önskar är mycket svårt i Sverige, om vi inte får
status som eget minoritet

Islamiska trossamfunden i Sverige

I Sverige finns det mer än 185 lokala islamiska församlingar
och bara få moskéer. Flera moské projekt är på gång.
Samhället upplever detta som ett hot och många individer
och grupper protesterar högljutt. Kommuner och stadsdelar
borde lyfta upp alla sk källar- och lägenhets moskéer som
finns runt om i landet till likvärdiga lokaler som kyrkorna har
om kommunpolitiker vill åstadkomma en praktisk integration
i landet. Motståndet mot moské byggen kommer från enskilda
personer och från organiserade grupper. De argument mot
moské byggen som använts mest frekvent har varit de miljö
anknutna, nämligen att moské skulle medföra ökad trafik, och
därigenom ökade luftföroreningar, buller. Moskén har ansetts
inkräkta på grönområden. De alla negativa synpunkter om
moské byggen innehöll också kommentarer och frågor om
islam och muslimer. Man talar om att invandrartäthet som
eventuellt skulle öka, om motsättningar mellan svenskar och
muslimer samt mellan muslimska grupperingar internt som
befarades. Många talar öppet att gränsen nådd, nu får
muslimerna ta sedan ditt de kommer. Utplåning av den
svenska värderingar och kulturen poängterades ofta. Att man
tyckte illa om eller var rädd för islam som religion eller
företeelse läge också ofta till grunden för de skäl som
anfördes mot moské byggen. Denna starka ovilja knappast
låter sig förändras av motargument och hämtar sin näring i
okunskap eller mytifiering av vad står för. Moské byggande
och finansiering av byggen är ett stort problem för
muslimerna i Sverige, de källarlokaler som finns räcker inte
utan börjar bli alldeles för trånga.

Källarfolket

Muslimer kallas numera källarfolket av unga muslimer som
vägrar delta i aktiviteterna i sådana under jordiska lokaler
med hänvisning till miljöanknutna problem bl.a. ökade luft
föroreningar i de källarlokaler som saknar ofta
luftventilationer. Många blir sjuka av de underjordiska
lokaler eller cyckelställslokaler.

Svenska muslimers önskemål och förhoppning

En moské i varje stad eller kommun skulle ha en väsentlig 
värde för landets muslimer. Det skulle upplevas som ett 
erkännande av muslimernas existens och islams rätt att 
existera i Sverige. Rätten att vara muslim i Sverige förstärks 
om det råder lagstadgad religionsfrihet som fastställer 
muslimska gruppens rättigheter att bygga egna moskéer utan 
hinder och ett erkännande från det svenska majoritets 
samhälle ett positivt tecken på att religionsfriheten också har 
en möjlighet att fungera i praktiken. En moské har flera 
funktioner än att enbart vara en plats för tillbedjan. Moskéns 
är ett stort folks Hus som har den funktion som en social och 
kulturell institution, en plats att träffas på, där kontakten med 
det svenska samhället och dess medborgare sker dagligen. 
Kravet på att få bygga moskéer är ett led i en process av
muslimsk integrering som pågår i Sverige. Det handlar om 
grundläggande behöv för att man ska kunna bevara och utöva 
sin religion, men också om att kunna höja muslimernas status 
och att kunna få respekt och förståelse. I en sådan situation 
skulle känslan av lojalitet gentemot Sverige är ens nya 
hemlandet trots att man är muslim.

Skapande av räntefria lån
Moskébyggen borde finansieras med räntefria lån som
alternativ till villkorat bidrag från utlandet. Kommunerna
borde ta på sig ansvaret att gå i borg för räntefria lånen eller
låna ut pengar räntefritt till moskébyggen för kommunens
muslimska invånare.

Svenska staten borde införa begreppet räntefria lån och
lånetagare skall ha rätt att dra låneavgiften från
självdeklarationen på samma grunder som låneräntan.

Islam och skolan

Att integrera islam i svenska skolor minskar kravet på egna 
privata islamiska skolor.
Det innebär att man lyfter hemspråket och religionen i
schemat som ett vanligt ämne, där muslimska barn får
möjlighet till undervisning i homogena grupper i eget
hemspråk och egen religion i de kommunala skolorna.
Imamer och hemspråkslärare borde få status som ordinarie
lärare i ämnet hemspråk och religion. På det viset skulle
kravet på egna privata skolor minskar och många av de
problem muslimska elever dagligen möter i skolan enkelt
kunna elimineras.
Undervisningen i skolan ska inte föras på annatspråk än 
svenska, förutom den sedvanliga hemspråk undervisning och
ökadreligionsundervisning på sina egen religion.

Islamiska skolor
Att stödja etablering av islamiska grundskolor i tätbefolkade 
områden med många muslimer där muslimska elever får 
möjlighet till undervisning i homogena grupper kan förstärka 
elevernas kulturella och religiösa identitet och på det viset 
skulle många av de problem muslimska elever dagligen möter
enkelt kunna elimineras bl.a. hemspråk, religionsundervisning,
muslimsk mat frågan, gymnastik frågan och det kan vara ett 
konkret sätt att hjälpa flickor och pojkar från muslimska 
länder att delta i separata simundervisning och därmed få
avgångsbetyg från skolan. 
Många muslimska flickor avslutar sin gymnasieutbildning 
utan att kunna simma alls.
Hälsan och gymnastik
Alla kommuner borde ordna en kväll i veckan som ska vara 
en kvinnokväll respektive männens kväll i gym och 
simhallen. Hela hallen ska då vara öppen bara för kvinnor 
eller män medan övriga kväller är för båda könen. I detta fall 
handlar det bland annat om att unga flickor från muslimska 
länder ska få möjligheten att delta i simundervisning och 
därmed få godkänt betyg i gymnastik. Förutsättningar är att
det inte finns unga pojkar eller vuxna män i simhallen. Just 
närvaron av det motsatta könet hindrar visa flickor med 
invandrarbakgrund från att tillgodogöras sig undervisningen 
i simning. Bland annat etiska och religiösa skäl gör att 
muslimska flickor inte får gå och bada tillsammans med 
unga pojkar och män.

Det är både farligt och orättvist att flickorna ofta inte lär sig 
simma alls. 1000-tals invandrar kvinnor kan aldrig använda 
simhallen och träningslokalerna. Det är synd. Motion och 
friskvård behöver alla, och problemet med 
simundervisningen och träningen i de offentliga lokalerna är 
mycket stor för invandrare män och kvinnor.

Krav
Vi kräver att kommunpolitiker bör utreda frågan noggrant. 
Kommunerna är skyldiga att se till att skolungdomar får 
avgångsbetyg. Alla ungdomar oavsett bakgrund ska ha 
möjlighet att bli godkända i gymnastik. Med god vilja blir 
det så lätt att genomföra.

Muslimska högtider
Att riksdagen stiftar en lag som ger svenska muslimer
rätt att vara lediga under de islamiska högtiderna
Eid al fitr och Eid al Adha är krav från alla muslimer.
För nuvarande är det omöjligt att ta ledigt från
arbeten för att fira högtiden tillsammans med familjen.
Krav
Vi kräver särlagstiftning i frågan alltså rätten till två dagars 
ledighet med betalt i samband med firandet av högtiderna och 
de har två dagarna täcker behovet att fira högtiderna för sunni 
och shia muslimerna och det bevisar att vår religion och kultur 
accepterade av samhället.

Önskan och förhoppning
Att lösa integrationsproblemet behövs verkligen anpassning 
av lagstiftningen för att tillmötes gå muslimernas krav på 
ledighet under firande av sina högtider. Att kunna behålla 
sina religiösa livsmönster samtidigt som muslimer integreras 
i det svenska samhället , skapar en verklig mångfald i 
samhället. Muslimer kräver att regeringen ska undersöka
möjligheten till en särlagstiftning är möjlig och hur detta i 
fall ska motiveras utifrån existerande lagstiftning i 
religionsfrihetslagen. Muslimer kräver alltså en lagstiftad 
positiv särbehandling av i detta fall en religiös minoritet för 
att befrämja dess status och skydda den mot 
majoritetssamhället.

FN och EU konventioner
I Sverige har det hänvisats till den grundlags skyddade 
religionsfrihet och den lika så sedan i januari 1995 
grundlagsskyddade europeiska konventionen om de 
mänskliga rättigheterna och de grundläggandefriheterna. 
Stödet för särlagstiftning finns redan där, men Sverigeväljer 
idag att tolka lagarna och konventionerna så pass snärt att 
religionsfriheten i praktiken inskränks på ett sätt som är 
otillbörligt.

Muslimerna som en religiös minoritet, har rätt lika mycket 
som andra religiösa minoriteter, enligt bland annat FN:s 
internationella konvention om medborgerliga och politiska 
rättigheter att ha sitt eget kulturliv, bekänna sig till och utöva 
sin egen religion eller använda sitt språk.

Fredagsbön och ledighet
Två timmars ledighet för fredagsbön, mellan kl.12- kl.14 
under vintertiden och mellan kl.13-kl.15 sommartiden. 
Fredagsbönen är en obligatorisk bön som måste utföras 
kollektivt i moskén. Arbetsgivarna vägrar att ens prata om
saken med sina muslimska anställda. Staten som största 
arbetsgivare borde vara fordömme för andra arbetsgivare 
vid den privata sektorn. En religiös minoritets intressen och 
kamp för sin identitets bevarande sammanfaller både med 
religionsfrihetslagstiftning och de lagstadgade 
minoritetsrättigheterna. Det borde vara bra att undersöka om 
det finns stöd för en särlagstiftning i de berörda 
konventionerna deklarationerna och lagstiftningarna för vara
rättvisa krav.

Halal slakt (Tillåten föda för muslimer)

Att bidraga till att muslimerna och judarna får dispens eller
särlagstiftning för att utföra den islamiska och judiska slakten.
I en rad internationella föredrag och konventioner slås fast att
religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Att vissa födoämnen
är förbjudna för muslimer det gäller i synnerhet produkter av
gris accepteras numera allmänt av den svenska omgivningen.
Institutionsbespisningar är därför anpassade till att kunna
erbjuden särskild mat åt muslimer och judar. Eftersom gris
produkter ofta ingår i livsmedelstillsatser har det emellertid
blivit svårare för utövande muslimer att bedöma vad som kan
betraktas som tillåten föda. Livsmedelsverket har därför låtit
framställa en förteckning över tillsatser som innehåller
grisprodukter till vägledning för Sveriges muslimer och judar,
men tillgång på tillåtet svensk kött (halal) kan dock vara ett
problem. Djur får inte slaktas rituellt före bedövning i Sverige,
men man tillåter importerat kött ingå i vår tillåtna föda.

Det är importerade kött som används i de
institutionsbespisningarna i bl a alla skolor. Halalslakten har
blivit ett särskilt problem för muslimerna. Det gäller i
synnerhet slakt kring offer festen (Kurban eller Eid al Adha) 
där muslimska familjer av religiöstradition brukar slakta ett 
lamm. Sedan 1937 är det förbjudet att ritualslakta större djur 
utan föregående bedövning i Sverige. Kravet på 
bedövningstvång var en del i ett reformarbete som syftade till 
ökat djur skydd. Men lagen hade uppenbarligen inte enbart 
djur skyddsintressen för ögonen; ett viktigt argument var 
också misstro mot främmande seder. Detta förbud mot att 
slakta enligt judiska och muslimska tradition kvarstår alltjämt. 
Det har fler gångar förts på tal i riksdagen men beslutsfattare 
har varit ovilliga att ompröva sin inställning. Så sent som 
1992 fast slog en utredning från jordbruksdepartementet att 
ritualslakt inte kan accepteras i Sverige. Numera finns det en

utredning hos jordbruksverket och vi hoppas att beslutsfattare 
behandlar frågan positivt.

Begravningsplatser

Trots att Islam har funnits som organiserad religion i Sverige 
i 32 år har byggandet av begravnings platser ständigt stött på 
patrull. Förutom på skogskyrkogården i Stockholm finns 
muslimska begravningsplatser även i 20-tals kommuner men 
det är inte tillräckligt. Idag bor muslimerna i nästan 100 
kommuner som saknar begravningsplatser. Det största 
problem som möter muslimer i allmänhet är att deras döda 
ska begravas så snabbt som möjligt, enligt islamisk sed och 
i muslimsk begravning i sin hemkommun.

Muslimer kräver att församlingsförbundet i svenska kyrkan i 
samarbete med landets kommuner ska reservera 
begravningsplatser i alla kommuner som har muslimska 
invånare.

Muslimer kräver också att länsstyrelsens ombudsmän i 
begravningsfrågor tar sitt ansvar för att tillmötesgå 
muslimska krav på begravningsplatser. 

Imamutbildning i Sverige.

Att starta Imamutbildning vid svenska universiteten och 
högskolor är ett krav från landets muslimer och från svenska 
myndigheter. Utbildningen kan formas dels som religions- 
utbildning, hemspråk (typ arabiska) utbildning. Studerande 
kan få behörighet för att vara språk och religions lärare. 
Denna utbildning kan skapa en naturlig integrering av islam 
i svenska skolor, och minska behovet av privat skolor.

Opinionsbildning

Att Sveriges rättssystemet är demokratiskt och icke 
diskriminerande måste betyda i praktiken att systemet ska 
beskydda alla människor och folkgrupper i landet, men detta 
är inte alltid tillräckligt anser muslimerna. Människor 
tillhörande minoritetsgrupper kan behöva särskilda rättigheter 
för att kunna existera på jämlika villkor med 
majoritetsbefolkning. Det största problemet som muslimer står 
inför är majoritetsbefolknings synsätt. Samhället gör sig 
ständigt skyldig till assimilerings försök av landets invandrare. 
Både i dagligt tal och i lärda fackdiskussioner använder 
samhället sig av sådana begrepp och uttryck om muslimer som 
är osanna, verklighets förvrängande och laddade med negativa betonar. Man sätter gränserna mellan ”oss ”

och ” dem”.

Som medlemmar av den dominerande majoritetskulturen är man utrustad med egen kulturs hemmablindhet

vilket medför att man har svårigheter att se och uppfatta hela verkligheten. Den starka ensidiga

fokuseringen på problemen förstärker den allt mera utbredda uppfattningen att ” invandrarna har trängt sig

i Sverige och att de belastar landets nationella resurs

er” och att ” det endast är de själva som är hela

orsaken till den höga arbetslösheten och ekonomikrisen och inte minst orsaken till sina egna problem” Man

talar öppet idag om att muslimerna inte är några riktiga, fullvärdiga medlemmar av svenska samhället

Den negativa bilden av muslimerna upprätthålls och förstärks av media och inte minst av Sveriges

utbildningssystem. Muslimerna uppfattar omgående de negativa betonar som används för att beskriva

deras existens. Det kan inte undvikas att detta kommer att påverka deras bedömning av sig själva och

slutsatsen endast bli att de är utanför samhället.

Många muslimer upplever att de är diskriminera

de speciellt i arbetslivet och bostadsområden.

Det största problemet i integrationspolitiken är att andra generations barn och ungdomar inte finner sig till

rätta i vardagslivet. Detta ses vara uttryck för negativ svensk kulturpåverkan som smittat av sig på de unga.

Önskan och förhoppning

•

Sveriges muslimer riktar missnöje mot de lokala

politiker som inte gör någo

t för att höja opinionen

mot islmofobi i Sverige.

•

Muslimerna riktar missnöje mot arbetsgivare inom både den privata och den offentliga sektorn, för

att de inte kan få arbete p.g.a. sitt ursprung, hudfärg ,sitt utländska namn och religion.

•

Muslimerna kräver att samhället ska behandla

dem på samma sätt som man behandlar infödda

svenskar och muslimerna vill leva under sa

mma förhållande som si

na svenska grannar.

•

Muslimerna vill ha hjälp för att skapa sig en kreativ framtid på basis av sin kulturella bakgrund och

religiösa tillhörighet, om det blir så fallet kom

mer de att känna sig hemma i sitt nya hemland .

•

Om säkerhetspolisen ska i fortsättningen betrakta islam som en våldsam religion och muslimerna

som säkerhetsrisk, kommer samhället att tvinga ung

a religiösa muslimer att segregera sig och det är

inte bra varken för samhället eller för muslimerna.

•

Islamiska kulturen borde vara en

del av det mångkulturella samhället. Det är upp till samhället som

bärare av den dominerande kulturen att erkänna muslimer som fullvärdiga medborgare, och ge

muslimer samma sociala, kulturella, ekonomiska,

politiska, religiösa och pers

onliga rättigheter som

de ”infödda svenskar” själva åtnjuter.

Mahmoud Aldebe

Sveriges Muslimska Förbund 0850910923

Kapellgränd 10 aldebee@yahoo.se

116 25 Stockholm

Vi måste stoppa den muslimska invandringen till Sverige. För våra barnbarns skull.